Jamen jag försöker ju i alla fall

Jag köpte ett förfärligt dyrt träningskort under helgen. Det blev förfärligt dyrt eftersom att jag inte kan binda mig till en och samma träningsanläggning längre än tre månader (i och med flytten alltså, inte för att jag har svårt för commitments). Och det blev förfärligt dyrt eftersom att jag är beroende av en anläggning som har barnpassning så att jag kan träna på dagtid. Alternativet är att träna rätt sent på kvällarna och det har jag sällan ork till.

Nåväl, kortet införskaffades och jag gick på mitt första träningspass tidigare i veckan. Det var ett pass där små barn får följa med. Tanken är att de ska sitta eller ligga på madrasser i mitten av salen medan mammorna (ja det var bara mammor) kör cirkelträning runt omkring. Sonen var med på noterna i fem minuter, sen ville han vara i famnen. Jag gjorde det bästa av situationen och testade övningar med honom som tyngd. Enklast var onekligen knäböj. I alla fall de första femhundraåttio gångerna. Sen var jag rätt matt i både ben och rumpa. Bättre lycka nästa gång, tänkte jag, och bokade in mig nästa vecka med.

Idag var jag åter för att träna, men nu skulle sonen få roa sig på barnpassningen medan jag gick på ett gruppträningspass. Det gick bra i tjugo minuter. Under de tjugo minuterna hann jag med uppvärmning samt att träna de ben som fortfarande var väldigt ömma av tisdagens träning. Sedan kom en i personalen och hämtade mig eftersom att sonen var allt annat än nöjd med barnpassandet. Nej, han ville nog helst krypa tillbaka in i min livmoder och stanna några månader till. Istället fick han amma och åka lite vagn hemåt.

Det roliga med hela träningshistorien, och då framförallt med det förfärligt dyra medlemskapet, är att vår lägenhet är såld och nya ägarna har tillträde till lägenheten om två månader. Det är en månad kortare än mitt medlemskap sträcker sig. Det betyder att om vi inte hittar ett tillfälligt boende här i krokarna kommer jag att träna två månader och betala för tre. Vad sägs om den dealen?!

Jag ger dock inte upp trots både sonens och ekonomins försök att få mig att baxna. Senast på tisdag är det jag som är på´t igen!

Annonser

Kommentarer

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s