På uppdrag

Det finns en stor fördel med att bo i någon annans hus innan man flyttar in i sitt alldeles ena hus. Den fördelen är att man får chansen att inspireras av andras sätt att inreda och organisera hushållet.

Ett exempel på detta är att den här familjen har en låda i köket, under en stor arbetsbänk, där allt man kan tänkas behöva för att baka finns. Allt. Det betyder för den oinvigde att det blir väldigt enkelt att baka. Jag älskar det!

Efter några dagar i huset berättade jag för min man att så ville jag ha det i vårt hus. Han kontrade med att fråga hit ofta jag bakar. Och visst, det kanske jag inte gör. Men det beror på att vi har haft en skit-ugn (även kallad gasugn) i vårt tidigare boende. Det går inte att baka i en skit-ugn.

Så för att bevisa för maken att jag visst bakar och därmed har belägg för mitt påstående att en baklåda är Guds gåva till mänskligheten, har jag nu bakat en sisådär femton gånger sen vi flyttade hit – muffins, kladdkaka, bröd, äppelkaka och idag kanelbullar. Han klagar inte. Och jag är närmare min baklåda.

20131123-135344.jpg

Annonser

Dagens gnäll

Mina i-landsproblem fortsätter. Jag har så jävla ont efter tanddragningen! Hela vänstersidan av ansiktet är svullen. Jag kan inte stänga käken ordentligt eftersom att det är lika svullet på insidan. Jag äter alltså fortfarande flytande kost och eventuellt en bit mjukt bröd. Och jag är trött eftersom att jag inte får i mig tillräckligt med energi.

Jag drömmer om mat jag egentligen inte gillar och vill moffa i mig sega godisar så
det skriker om det. Snart så. Imorgon hoppas jag nämligen att det vänder. Fyra-fem dygn, sa tandläkaren att det skulle ta innan det vänder.

Mitt i allt håller den yngsta familjemedlemmen på att få två nya tänder. Han har såklart också ont. Skillnaden är bara att han inte förstår vad det är som gör ont. Stackars liten. Men han är lila söt som vanligt, till skillnad från mig…

20131122-093849.jpgFramifrån ser jag nu ganska normal ut. Lite sned typ.

20131122-093929.jpgMen från sidan…hahaha kan inte sluta skratta…eller jo, det kan jag. För det gör asont när jag skrattar. Svullnaden har alltså sjunkit ner under hakan.

It’s gone!

Den där rackarns visdomstanden är nu ett minne blott. Helt utan sedering opererades den ut nu på eftermiddagen. Det var ett bändande utan dess like. Tandläkaren var en fena på att lirka ut rötterna utan att demolera käken alldeles. Jag inbillar mig det i alla fall.

I skrivande stund har bedövningen släppt och min förmåga att gapa är högst begränsad. Jag är dessutom rätt öm och börjar bli svullen, så någon mat blir det inte just idag. Håller tummarna för att jag kan pilla i mig nåt imorgon. Jag ska trots allt roa en son med dålig förmåga att förstå sig på mina nedsatta energinivåer, så mat är det minsta man kan begära.

20131119-203953.jpg Här kommer dagens bild. Det är alltså på vänster sida tanden tagits bort. Än så länge bara lite svullet, men vänta bara tills i övermorgon! Känseln i underläppen verkar jag få behålla i alla fall. Hurra!

Veckans utmaning

En del kanske roar sig med att göra squats, gå på märkliga dieter, bloggar varje dag fram till jul. Andra kanske dras med i movember. Vad som en nu kan tänkas gå igång på.

Själv har jag ofrivilligt dragits in i en veckans utmaning som går ut på att få upp den där jävla plasten på tampongerna. De har bytt förpackning och det har tagit mig fyra dagar och mycket frustration att komma underfund med hur den öppnas. Men till slut ramlade polletten ner. Man kanske kunde tänka som så att man tittar på pilarna och tar dem som en ledtråd. Nu vet jag. Så nu är jag färdig med utmaningar för den här månaden.

20131118-214339.jpgTampongjäveln.

Nedtrappning inför veckan

Vi har en förvånansvärt lugn söndagseftermiddag, trots två hemmavarande barn. Jag finner mig själv sittandes i fåtöljen intill en sprakande brasa, utan ett endaste barn i knäet. I bakgrunden hörs lugn musik från radion. Samtidigt sitter dottern vid matbordet och pysslar. Helt inne i skapandet av en stjärnkikare. Sonen sitter nöjd under köksbordet och äter matrester från middagen. Maken pysslar lite i tvättstugan.

Jag längtar tills vi fått chansen att bo in oss i vårt egna hus och finna lugnet där. Stundtals i alla fall. Det är onekligen skönt när alla hittat sin plats hemma. Nu har vi det, om än tillfälligt.